Nova

Hösten kom idag när jag satt på en parkbänk
Skuggorna vandrade över augustilöven på marken
Mitt hjärta krympte ihop
Det drog från ett kallare håll
Ögonen slog ner den där blicken som varit så ljus och uppåtriktad
Den tog mark, landade lätt, var inte tung, men fjädrade inte som den brukar göra
Det blev lite kallare idag
Det gjorde lite ondare i mig
Har svårare att värja mig från för höga röster
Jag behöver tid nu
Kaffet i större koppar, längre tid på caféerna
Det finns ett äldre jag i höstregnen, ett större hjärta i en mjukare vävnad
Det gör ont i mig men en höst följs av en lucia, en julafton, ett nytt år
Det finns en januari som väntar nånstans där borta i snön
Nyårsdagen är ett tecken på revansch
Hösten flackar fortfarande lite med blicken när jag möter henne i farstun
Men jag låter henne komma in
Vi måste sätta oss ner i soffan och prata
Jag tänder ett ljus och väntar