Det är som att rosor faller ner

Det är som att rosor faller ner och jag får inte lyssna på min favoritmusik för att det är alltid nåt som kommer ivägen men jag vill inte mer, jag hoppar av och går och hoppar på den där sena bussen och far iväg och den feta reklamen på bussen är det sista du ser av mig, om du nu står där i blåsten vid busskuren och jag åker med bussen och hamnar nån annan stans. I hösten finns det spår av andra länder, andra drömmar och mina djävla nätter fastnar inte, de går genom höstregn och gråtsnö och högar av jag och såna som borde vara jag och lexikon i min hjärna, sprickfärdiga, sönderbrända och tusen leenden, i mina pupiller stoppar tiden sina gevärspipor och skjuter mig ur varenda djävla serieruta tills det bara är vitt, så där fanatsikt hungervitt som det bara kan vara en morgon när man vaknar upp och bestämmer sig för att ta bussen långt hemifrån.

Åsiktsmaskinen

Något du vill tillägga? Välkommen att lätta ditt hjärta!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0