Nova

Igår var en mysig dag. Det gick rykten om att Thåström och KENT skulle drabba samman på Zinkensdamms Idrottsplats. Vilken match tänkte jag och min pojkvän. Men vi har ju inga biljetter, vad gör vi då? Jo, vi kan sätta oss på nån gräsplätt utanför och lyssna på de rara toner som orkar sig över inhägnaden och ut i resten av staden. Sagt och gjort. Vid femtiden släntrade jag och Martin oss iväg mot ljudvågornas förlovade utkanter. Vårt första stopp blev på Morfar Ginko´s uteservering där jag släckte lite törst med en cocktail vid namn Bloody Bernadotte. He he he. He he he. Jo, man tackar. Den innehöll bland annat blåbärslikör och karamell-likör. Kan varmt rekommenderas. Har tagit en bild på den med mobilkameran. Ska lägga in bilden här så fort jag orkar. =) På Ginko´s mötte även en annan Martin upp. Martin W. När vi druckit ur våra ölsejdlar och cocktailglaset framför mig gapade farligt tomt tyckte sig Martin W höra skvalpet av vågor nånstans ifrån. Hur då, frågade vi andra och som en skänk från ovan hittade Martin W namnet på en närliggande bar, på tungan. Sjögräs, sa han, som om det var det naturligaste ordet i världen för honom just där och då. Ja visst sa vi andra. Sjögräs ligger bara några kvarter härifrån. Rom, har jag hört ska vara deras specialitet, sa Martin W. Ja, så är det sa Martin L och jag på samma gång. MartinW hade aldrig varit på Sjögräs, så givetvis skulle vi dit. Det tog bara några minuter för oss att traska dit. Mariatorget verkar ha den inverkan på folk, hon har fönster, dörrar, Indiska restauranger och bakfickor öppna för vem som än knackar på. På Sjögräs var det tomt. men öppet. Så jag kunde i godan ro sitta och bläddra igenom den fina lilla drinkpärmen efter kvällens bästa romdrink. Och visst hittade jag den. Be Deliscious tror jag den hette. Den bestod bland annat av ljus rom, annanaslikör, och två andra fruktlikörer, honung och vitt vin. Den smakade exakt, exakt, exakt som Bob´s blandsaft, sa Martin L. Jag log och tänkte på den fina junikvällen som jag tog del av. Och plötsligt var glaset urdrucket och det var dags att på allvar ta sig till den där gräsplätten utanför Zinkensdamms IP som vi så hett eftertraktade. Så vi tog promenaden på Hornsgatan bort till Zinkens. Och mycket riktigt, Thåströms vackra starka röst knäckte varenda hinder mot mina öron i samma stund som jag såg läktarna torna upp sig vid korsningen vid Hornsgatan. Äntligen, tänkte jag, som aldrig vare sig sett eller hört Thåström live. Det funkade alldeles utmärkt att sitta utanför idrottsplatsen och lyssna på konserten. Vi hade hamburgare med oss och öl. Och solen delade gräsplätt med oss och jag log.