Nova

Klippte av mig en hel del hår idag. Fick ett infall och ringde upp frisören och bokade en tid. Gör nåt tufft, sa jag till frissan och så var hon igång. Det blev tufft. Ska försöka stajla frisyren så som frisören gjorde bara. Vi får väl se i morgon bitti vem som skrattar sist; jag eller min kalufs.

...så letade jag upp en favoritlåt.

Trevlig kväll:
 

90-talet. Henrik Shyffert gör upp med sitt 90-tal i en show på tv som jag ser på just nu. Är imponerad. Han är visserligen några år för gammal för att jag ska förstå och gilla allt han säger, ibland, men väldigt sällan, låter han som en lite för snusförnuftig storebror, som tror att han kan gömma sitt snusförnuft under något lite för ansträngt skämt. Men i övrigt så är han helt sjukt fantastisk och jag är så glad över att ha sett den här showen. Han går på djupet och det blir allvarligt och jag är så djävla glad för att det blir det. MItt i alltihop. Tack Henrik!!!

Mitt 90-tal? Suck... Om vi tar det bakifrån, med slutet först, så att säga, så slogs jag vilt i huvudet med den djävla indiepopen och att allt skulle just vara så förbannat ironiskt. Och KENT?! Vilket djävla skit. Och vart bodde jag? Jo, i ESKILSTUNA! Av alla nervösa Stockholmswanna-be-städer så väljer jag denna odammade pärla. Men det var inte själva staden. Det kanske inte är min favoritstad i värdlen, men det är inte staden i sig som gör mig avigt inställd till där jag befann mig mellan 1997 och 2002. Nej, det var människorna. Inte alla, men många av studenterna jag mötte var så nervösa. Och själv gick jag omkring i slutet av 90-talet med en sån självpåtagen tyngd att hälften hade varit nog. MINST! Men det var ju för att kompensera för att alla andra var så kitsch-ytliga. Om jag hade kul? Inte särskilt. Jag var gravallvarlig och behövde komma loss, men det blev liksom inte av. Visst glittrade det till i mitt liv ibland, men det var knappast något som var banbrytande och tog mitt liv in på en ny bana. Fast en och annan liten händelse förändrade väl mig lite granna. Som en kväll när jag hade varit på förfest. Ovanligt att jag gick på förfest, för det första. Men jag gjorde det. Tog med mig en flaska vin. Knäckte den fort. Blev illamående och la min första fyllespya rakt ner i fina värdinnans toalett. Sen minns jag att jag vaknade upp på samma toalettgolv en stund senare. Alla andra på festen hade gått vidare till studentkåren. För där skulle Whale spela. Med Henrik Schyffert och Cia Berg och gänget. Jag var ensam kvar med värdinnan. Udda. Inte alls så där skitallvarligt som jag ville att allt skulle vara. Nej, det var bara pinsamt. Och lite härligt. Jag hade gjort det. Jag hade blivit fyllesjuk för första gången i mitt liv. Tragiskt, så här i efterhand. Men det var en kväll i mitt allvarliga liv de där åren i slutet av Eskilstuna.

Sen klev jag in på kårhuset, det var sensommarkväll och mörkret hade lagt sig och jag knallade in med mina coola solbrillor - svarta allvarsamma plastbågar och så knasigt gula plastglas. Jag såg Whale-spelningen genom de där gula glasen. Musiken gick nog inte igenom till mig. Men jag var där. Kunde inte riktigt fatta att jag var där. Men jag var där på plats och jag hade ett uppdrag. Vi - jag och några till från studenttidningsredaktionen (den mest nervösa i mannaminne) - skulle backstage till bandet efter spelningen. Stor sak för allvarsamma Sandra som bara ställda allvarliga frågor till gruppen i intervjun några timmar tidigare på dagen.

90-talet... Jobbigt för mig, men dethade definitivt sina toppar! Vet inte om den här videon just är en av dem, men det har ett klart nostalgiminne för mig.

Ni som missade Schyffert ikväll: Försök att komma över en repris pch bänka er med chips och läsk för två timmar komikblandad allvar om 90-talet.

Peter Barlach & Frans Haraldsen spelar på ångfartyget Blidösund 26 maj. Boka biljett på 08-24 30 90 eller http://www.blidosundsbolaget.se/ 

Har jag tur så åker jag med!

Vi tar en till:

Jag vet att det inte var så länge sen jag lade in den här låten här i bloggen, men jag såg en intervju med Caroline af Ugglas på tv i morse och kände bara för att kolla på videon och lyssna på låten igen, så här kommer den. Ska också försöka hitta en länk till intervjun. Den var med på "Efter Tio" på TV4 i morse.

Änglar i all ära, men vampyrer är grymt coola!!!

Bilderna i förra inlägget kommer från i  tisdags och onsdags när jag var med jobbet på jobbinternat på Strömsholm, en bit ifrån Eskilstuna.

På tisdagen fick vi en visning av slottet som var magnifikt men eftersom jag inte gillar monarkin så kändes det lite olustigt att gå omkring och lyssna på guidens hyllningar av alla kungar och drottningar som härjat på slottet. Sen hade vi lite konferens och sen avslutades dagen med en supergod middag. Och mitt rum var helt sagolikt. Skulle vilja lyfta det direkt från Tottska villan (så hette gästgivargården där vi bodde) och montera upp det i vår lägenhet. Har tagit massor av detaljbilder för att minnas allt ordentligt.

På onsdagen fick vi en visning av ridskolan. Den är enorm!!!! Klappade massor av hästar fast man tydligen inte fick. Skitregel tyckte jag. Sen hade vi lite konferens och så blev det lunch och det serverades fisk. Jag frågade husfrun om det var ben i fisken - för jag tycker det är lärrigt med sånt -och hon svarade att "ja, det är en i all fisck". Skitkärring tänkte jag och hon såg att jag mulnade till och så föröskte hon släta över det hela med att säga att det nog inte skulle vara så mycket ben i  fisken. Djävla sätt att försöka skämta när jag frågar en sån enkel sak. Man kan väl för fan säga rätt svar först och sen skämta? Jag blev faktiskt rätt sur. Måste man kunna ta skämt jämt? Nej, det måste man inte. Sen åkte vi hem.

Igår, torsdag, var jag på inspelningen av Oskyldigt dömd. Det är den där TV4-serien där ett par juridikstudenter tar upp gamla fall där någon kanske blivit oskyldigt dömd. Mikael Persbrandt och Helena af Sandberg är de stora stjärnorna i serien. Herr P såg jag inget av igår, men fru H skytadejag ett par gånger. Det är jobbigt att vara statist. Vi samlades redan klockan sju på morgonen och var klara klockan sex på kvällen. Det blir mycket väntan. Men väl under inspelning är det kul och nervöst. Man vil ju inte förstöra tagningen. Men allt gick bra. Men jag vet inte hur mycket jag kommer att synas. Kanske bara min arm eller nåt kommer med nånstans. Vi får se.

Idag, fredag, ska jag till Art of Make up School för att sitta modell för eleverna. Klockan tio ska jag vara där.

I morgon, lördag, är det kulturfestivalen.

Söndag är det pyssel och fika hos Jana.

Vecka 20:
Måndag kanske jag åker på sightseeing till Sigtuna.

Tisdag... har ett viktigt framtidsmöte inbokat.

Onsdag LEDIG. 

Torsdag jobba eventuellt halvdag

Fredag jobba hel- eller halv dag

Lördag FERRE HOS JENNIE!

Söndag Kanske kolla på uppvisning av afrikansk dans i Vanadisparken. Ett par kollegor på jobbet är med.

Har varit och sett "Lång dags färd mot natt". Otroligt välspelad och tung. Familjedrama i kubik. Kommer sent att glömma den. Vi satt längst fram. Golvet var scenen. Svart svart svart. All rekvisita och alla kläder var svarta.

Har inte skrivit här på länge. Hade en superskön Valborgsmässoafton med SvintoSara, Jennie och ett gäng till. Brännboll och picknick. Under dagen städade jag och tvättade och donade så att hela lägenheten blev vårfin. Det var skönt. Efteråt. =) Sen gick jag och inhandlade tårta.

Första maj fick vi besök av Martins föräldrar och bror med barn. God lasagnemiddag.

Andra maj... minns inte vad jag gjorde igår... inget... var hemma. Käkade en schysst hemma-hamburgare med bacon och chili. Kollade på film.