Tänk efter före
Mobbning. Smaka på ordet. Förbannat iskallt ruttet. Läste en artikel i Aftonbladets nätupplaga om två överlevare. Det är en sådan lättnad att läsa om sånt. Idag går minatankar till ALLA de som blir mobbade.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1423579.ab
Mobbing är så ofattbart, samtidigt som det är lätt att förstå hur det uppstår. Riktig mobbning handlar ju om att flera personer trakasserar en, och är man bara en i flocken, varken ledare eller offer, så är det nog enkelt att bara delta (kanske t o m ett slags överlevnadsinstinkt, för att själv slippa vara nästa offer). Men hur människor så totalt kan förtränga sitt samvete är ändå svårt att förstå.
Effel: Det vackraste i livet är mod.
Generellt tror jag att mobbning är en frukt av missanpassning. Både den mobbade och den som mobbar är på var sitt sätt lika olyckliga när de skiljs åt. Problemet ligger i den mobbades ensamhet och det är den som måste botas. Ensam är inte stark.
PS Har öppnat en blogg igen;)