Nova

Skrev den här texten idag. Den är inspirerad av romanen Pappa Pralin som jag läser just nu.

Jeanstyg blir så tungt om det hamnar i vatten
Och vatten kan vara så kallt
Det där svarta, livets jobbiga, känns på huden just nu
Hår, huvudet, ansiktet under kalla vattnet
och spelar ingen roll om dag eller natt

Ingen roll för nån som valt fel
Ingen liten etta i centrala stan

Bara en trist promenad bredvid vattnet

Skulle kunna gå hem och sitta där ett tag
Skulle kunna

Ett varv till
Ett rikt leende fattigt på färg

Snön är inte lika kall längre om den blir kramad
Men jeanstyg blir så tungt om det hamnar i vatten

Och värme strålar inte
Jorden stannar
Vill plocka upp flicka och gråta lite tillsammans
och borsta bort grus från knän och armbågar
och blunda i solen
och vara i varma kramarmar tillsammans

Och tårar är varma
Bara händer som blir stela när de sticker ner sig i vatten bredvid cykelvägen