Dumpad
Jag raderade en gammal kompis telefonnummer ur mobilen igår. Det är underligt, men nu så här efteråt känns det som att jag gjorde helt rätt. Jag gjorde slut med en kompis. Jag gjorde det helt diskret, under tystnad och i ensamhet här hemma. Jag sörjer lite idag, men den längste sörjeperioden har jag nog bakom mig. De dagar jag funderat på varför hon inte hört av sig på flera månader, vad vi egentlign hittar på när vi ses, om vi överhuvudtaget har kul när vi träffas och framför allt om vi har något att bygga vidare vår vänskap på. Sorgen kommer krypande med insikten om att vi inte är vänner längre. Vi är något annat, vi är bekanta. Och det är gott så. Men att kalla henne en nära vän, det går inte längre. Usch, jag blir ledsen när jag tänker på det vi haft, men jag förstår att det är dags att gå vidare. Och jag gör det gärna. Jag har träffat så många fina, goa,snälla, varma människor det senaste året, och jag är så GLAD för det. Det är er jag vill träffa dagar, kvällar, helger och nätter, när livet är upp, ner eller mittemellan. NI finns i mitt liv. Hon, min gamla vän, går i sitt liv, nånannanstans.
Åsiktsmaskinen
Postat av: Jennie
Ut med det gamla, in med det nya! :-)
Och jag tillhör det nya förstås!
Mer seriöst så förstår jag hur du känner. Jag har gjort slut med en kompis jag också i år, efter 10 års vänskap. Men jag tror att när det väl gått så långt att det blir uttalat och konkret, då har vänskapen varit död ganska länge. Konstgjord andning fungerar inte. Det är bäst att gå vidare!
kram!
Postat av: Sandra
Jennie: Håller med dig fullständigt.
Postat av: Svinto !
DU GJORDE HELT RÄTT Kompisar måste visa sig värdiga (hm, det lät lite konstigt men du vet vad jaG MENAR)!
Postat av: Sandra
Svinto: Tack så jättemycket för ditt stöd, det betyder jättemycket! =)
Trackback