Sommarprat
1. Se Batman - The Dark Knight. Anledning: Heath Ledger.
2. Lyssna på Sommar i P1 med Howlin´Pelle Almqvist.
3. På väg till Sverige igen och jag förvandlas från mitt utlands-jag till mitt Sverige-jag. Det börjar redan i incheckningskön på Edinburghs flygplats. Jag märker att det står flera andra svenskar i kön och plötsligt börjar jag se - eller, alltså, givetvis... LÅTSAS... FÅ FÖR MIG... att alla andra är skitnödiga, ytliga, oroliga stackars själar som har teflonpersonligheter (fråga mig inte vad det betyder, det låter bara så där lagom ironiskt). Sånt blir jag så trött på; oartigheten, nonchalansen, "jag-tänker-minsan-inte-hjälpa-min-granne"-mentaliteten, masshysterin över All-djävla-sången, JA, den på Skansen. Nu när jag sitter på flyget vill jag bara säga till alla nervösa vällinghuvuden tillsvenskar, mig själv inkluderad: Kom igen, bli något, något EGET. Försök åtminstone. Använd er intelligens, som jag VET att ni har, till att skapa er själva istället för att kladda på en massa skit som gör er till en kopia av någon annan.
Det är Pridefestival i stan när vi kommer hem. Påfallande många frågar sig varför. "Varför ska dom ha en festival?" Jag vill fråga "VARFÖR INTE?" Det är väl inte mer med det? Vad skulle bli bättre om Stockholm en gång om året - en vecka om året - ser ut som resten av året, utan Pride? Givetvis enligt följande mönster: Stan skulle se lika normal, snygg, okej, lättflytande, naturskön och välvårdat finputsad ut som resten av året. Inget mer. Inget mindre. Pulsen skulle vara lika hög som resten av året. INGET SKULLE STICKA UUUUUUUUUUT. INGET SKULLE STICKA UUUUUUUUUUT. INGET SKULLE STICKA UUUUUUUUUUT. Allt skulle vara precis som vanligt. Och så där svenssonskönt förutsägbart. Vissa skulle säga TRYGGT. Jag säger: Åt helvete urtrist utan Pridefestivalen, som jag för övrigt i år kommer att få vara med om på riktigt för första gången, eftersom jag ska vara inne på festivalområdet för första gången.
Frågan jag ställer mig är: Är Pridefestivalens ve och varande för vissa som att lyfta på locket till en schysst puttrande indisk gryta? Är det lukten av ett helt, äkta och öppet liv för alla, oavsett sexuell läggning, man inte vill känna?
Jag blir inte trött på folks inställningar till olika sexuell läggning längre. För mig är det ointressant vem man tänder på. Jag är istället fascinerad över att så många lägger så stor vikt vid sexuell läggning. Jag har aldrig riktigt fått nåt fullständigt svar från någon på varför. Jag ska jobba två kvällar på Pridefestivalen. Kanske kan jag få några svar där på frågan.
Längtar jag hem? Vill jag hem till det land vars attribut jag nyss nämnt? Puh... Nej, det är inte DET jag vill hem till. Men jag vill hem till det som är mitt eget. Och jag ska börja planera.. Göra långsiktiga planer... Äh... Fan vad tråkigt för resten... Jag har ju semester... Men jag ska åtminstone börja fila på en lista över vad jag tycker är roligt att göra, vad jag skulle trivas med att göra. Jag gillar klassisk musik, att vara ute i naturen, djur.... Låter som en kontaktannons av det tråkigare slaget. Men det här är också jag. Jag har ingen lust att hålla på att förställa mig, eller dölja delar av vad som är jag längre. Och då kommer det där fram. Och det är det där som jag inte visat, eller tagit mig an, som jag kanske skulle satsa på. Det skulle vara skönt i så fall.
Vad händer mer i Sverige under mina sista två semesterveckor? Jag får se. Tänker inte spekulera något djupare i det. Jag vill strosa runt, koppla av och njuta av de omgivningar som för stunden omger mig. Jag ska läsa ut boken "I en klass för sig". Jag ska försöka att inte oroa mig så mycket för framtiden, jag ska tänka att det kommer att ordna sig.
Himla bra inlägg, kommenterar mer sedan... Tyvärr har jag fått halsfluss :o( Var hos doktorn idag. Jo... Minns du att jag sa att jag inte tyckte att du skulle färga håret svart??? Nu har jag gjort det själv... hmmm... Känns ju inte så bra... men men... Jag kanske borde vara mer positiv och visa dig till färgaffären om du har lust...!
Kram sötnos!
Var är det ni är nu? Eller ni skulle nånstans imorgon väl?
Tjosan!
Jag tipsar om massa kul händelser i min blogg nu om du vill och är hemma!!!
Ska läsa ditt inlägg mer noggrant nu!
Känner man inte alltid lite hat till Sverige när man är på väg hem efter en härlig utlandsvistelse? När jag kom hem från Paris LÄNGTADE jag dock verkligen hem och då kändes Sthlm helt underbart med alla sina kuliga saker som finns att göra här.
Jag kan verkligen hålla med om det du säger och känner ofta likadant, men samtidigt så tackade jag mig själv när jag var i Paris att jag inte flyttat dit eftersom att jag där inte kunde vara människa utan hela tiden var KVINNA! Sverige och svenskar är triiiista, oftast, ofta, ibland, jämt. Men jag gillar ändå Sthlm och de fina vänner (DU !!!) jag har här. Idioter finns överallt och det är bara att hålla sig ifrån dem, diskutera med dem ibland för att kanske försöka förstå varifrån de får sina åsikter eller sätta nya tankar i deras huvud (och sitt eget)...
Ofta hör man att svenskar är sååå trista och dumma osv. Men då är det tur att vi finns som höjer landet och kan vara stolta över att vi gör just detta (hahaha).
Svintosara: TACK TACK TACK för dina fina inlägg! Du är så fantastiskt, svindlande klok! Blir så glaaaaad av att få veta vad du tycker! Kraaaaaaaaaam!
