Inför höstens allvar

De senaste åren har jag tänkt, diskuterat och babblat om en massa olika nya vägar till mitt framtida yrkesliv. Få se nu, det har handlat om apotekstekniker, copywriter, bibliotekarie, receptionist, geovetare med flera yrken. Det har varit en väldig blandning av spretiga trådar som jag inte velat vare sig släppa eller börja nysta upp.

Men i och med att jag nu kommit in på utbildningen till läkarsekreterare känner jag att jag har börjat fokusera och det är så evinnerligt skönt!!! Jag har såklart inte klarat studierna ännu, jag har ju liksom inte ens börjat skolan ännu, men känslan som infunit sig är så skön! Den ska jag verkligen vårda ömt!

För att förbereda mig inför plugget har jag börjat kolla i lite olika typer av nybörjarböcker som handlar om anatomi, medicinsk dokumentation och vård.

Här är böckerna jag just nu satt klorna i:


Hemma. Igen.

Nyss hemkommen från Kalmar. Vi lämnade hotellet runt halv nio i morse och har bilat norrut sen dess, med undantag av ett stopp för lunch hos mina föräldrar. Öland, älgarna, fyrarna och blixtarna har vi lämnat bakom oss. Det har varit jättekul, men nu är det skönt att vara hemma igen. Nu återstår en veckas semester på hemmaplan. Jag ska försöka skriva lite, plugga lite och träffa lite släkt och vänner. 

Det är ett givande och tagande till tonerna av en skänklåt

Igår fyllde kronprinsessan Victoria 32 år. Hon fgick bland annat en så kallad skänklåt av spelmännen Kalle Moreus och Bengan Jansson. Jag tycker att V kunde ha använt sin födelsedag till att uppvakta andra ungar, som inte har det lika bra som hon. Blev lätt illamående när jag såg henne sitta där på första parkett med sina äppelkinder och med Mr Vaxdocka Westling vid sin sida och allt var så soligt och vackert. Tänkte på alla de här i vårt land som inte har det så lätt, så bra och så förspänt som prinsessan. De får minsann aldrig nån skänklåt eller nåt annat. Om jag var hon skulle jag - förutom att avsäga mig min titel - ge så mycket jag orkade till andra medborgare. Jag skulle ge tills jag var blå i ansiktet och sen skulle jag ta mig fan ge ännu mer.

Glad sommar!!!

Jag kom in på utbildningen KY- Medicinsk Dokumentation! Börjar plugget den 14 september och har då tre terminer av studier framför mig. Känns väldigt spännande. Ä N T L I G E N!!!!

Oj oj oj... Har haft ett par helt otroligt härliga veckor. Igår kom vi hem från den grekiska ön Kefalonia och visserligen är jag jätteglad över att vara hemma igen eftersom jag är lite flygrädd, men själva vistelsen på ön var fantastisk. Som vanligt utlovar jag bilder här på bloggen inom kort, men vi får väl se när det blir. Korten kommer att visas för utvalda på ett eller annat sätt, det är iallafall ett löfte som känns lättare att hålla.

Tittar in här som hastigast

Nu var det så länge sen jag bloggade att jag trodde jag glömt mitt lösenord, men minnet kom tillbaka och nu är jag här igen. Tänkte bara meddela att Skagen är strålande vackert. Jag hade det superhärligt! Solsken och bad varenda dag och underbar miljö. Ska lägga ut bilder här så småningom. Nej, nu måste jag rusa vidare. Kram!

Sommar i lugn och ro

Det närmar sig så sakteliga avf'ärd mot Skagen. Tåget går mot Göteborg på lördag. Där stannar jag en natt för att sedan ta färjan över till Danmark på söndag. Sen åker jag tillbaka hemåt på onsdag. Känns som en lagom tur. Känner mig inte så där jätteäventyrlig till sinnes just nu så det känns skönt att tuffa hemåt redan på onsdag. Vill bara njuta av Skagens landskap, äta skaldjur och må gott. Lugn och ro och njtuningsfyllda måltider och vackra vyer, det vill jag att hela min semester ska fyllas av, och så tror jag det blir också.

Jobbar sista dagen före semestern i morgon. Det kan jag nog stå ut med. =) Ska ut och ta en öl med Sussi efter jobbet. Härligt. Undrar vart man ska gå. Vill helst sitta utomhus... Tja, något ska man ju ha att klura på under sin sista arbetsdag också.

Från köket sprider sig en härlig doft av ugnspannkaka.

---

Nu är ugnspannkakan avsmakad och betyget blev gott.

Väntar fortfarande på brevet med beskedet från utbildningen jag sökt. Det ska komma den här veckan. Det är bara att ha lite mer tålamod.

Lånade en bok idag som jag tror kan bli min sommarbok. Jag läser inte så snabbt, så den här boken kommer nog att räcka under semestern: Svärmen, en ekologisk thriller. Det låter inte så tilltalande, jag är inte så himla engagerad i ekologi, men jag gillar science fiction och naturkrafter desto mer, och det verkar det finnas gott om i den här boken.




Mmmmmm mmmmm na na na =D


Lyxig frukost och inga särskilda planer

Käkade en mumsig frukost i morse. Den bestod av amerikanska pannkakor (såna där lite fluffigt tjocka med sirap), äggröra, knaprig bacon, jos och latte. Vi bestämde oss för att ha en lyxfrukost igår, så vi gick omkring i affären och plockade på oss ingredienserna. Mysigt. Igår kväll blev det mysmiddag med finfin köttfärssås, rödvin och film (Darjeling Unlimited). Orkade inte se klart den, men den är rolig och snyggt regisserad.

Jag var ledig igår och gick och simmade och sen hade jag en massa energi som jag lade på att tvätta och vika tvätt.

Nu i helgen har jag inga planer för vad jag ska göra. Vi får se vad som händer. Tror att jag ska ta en promenad.



Stolthet och skrytmånsar

Jag tänkte förklara mitt skryt-inte-inlägg. Att vara stolt och stå för det är inte detsamma som att skryta. Jag älskar människor som brinner passionerat för något, som vet sitt värde och tycker om sig själva och sina tillgångar. Det är vackert, i det kan jag och andra i omgivningen växa och må gott. Att däremot ohämmat och oreflekterat skryta om sitt liv och det som fyller det är skvatt ointressant för mig, men jag blir ändå nedtyngd och ledsen för jag har själv inget att sätta emot, jag vill inte möta upp skytet med eget skryt, vilket är det enda som hjälper mot en skrytis. Det blir liksom en hemsk och trist upptrappning och styrkemätning som jag inte tycker är vacker nånstans. Det sorgliga är att de värsta skrytmånarna inte inser det här utan går på i ullstrumporna dag ut och dag in. Jag själv är stolt över mycket men jag försöker att inte jämföra mig med någon, jag försöker också att inte vara avis på någon - även om det är skitsvårt. På så vis kan jag fortsätta att vara min egen utan att värdera mig mot någon annan. Jag vet att det kanske inte håller i alla lägen, ibland måste man tåla att jämföras med andra, men helst vill jag stå högt och ha mitt värde ifred, som den unika människa jag är. Därför är det högst ointressant för mig vad de flesta andra presterar, hur stora ägor andra har och vilken umgångeskrets man har. Jag vill umgås med folk som är framgångsrika inom de områden jag själv vill bli framgångsrik inom, allt för att få inspiration och själv kunna inspirera. That´s it. Det är ingen tävling. Det handlar inte om prestige eller status. Det har jag redan. Loads of it.

Heja Sverige! Ner med monarkin!

Äventyret fortsätter! Fick en biljett till Bruce Springsteens spelning på Stadion igår. Det kändes så häftigt att få vara på plats och se legendaren och hans musiker på riktigt. Det var otroligt svängigt. Är riktigt glad över att jag fick chansen!

Ner med monarkin. Kungen är pinsam.

Heja Tennis-Robin!

Heja Sverige! Ska se fotbollsmatchen Sverige-Danmark ikväll. Hoppas på vinst!

Färdigskrutet!!!!!

För guds skull alla på den här planeten: Sluta skryta så förbannat!!!!!!!!! Du är den du är oavsett hur mycket du har, vem du känner, vad du gjort och vad spännande som händer i just ditt jordeliv. Orkar inte höra på folks orerande om än det ena än det andra. FUCKING DJÄVLA SKITOINTRESSANT ÄR DET. Var hyggliga och bespara mig era sorgliga utsagor. Tack för mig! Nu tar vi en sång på det här:




Skärgårdsäventyr och bloggens årsdag

 

Idag fyller min blogg två år. Tack för upplysningen Supersvinto! När jag skrv de allra första skälvande inläggen på bloggen lyssnade jag på Lundells Öppna Landskap. Idag lägger jag in en länk till låten, som ett grattis på tvåårsdagen! Och mer passande låt kan jag förresten knappast komma på, med tanke på det äventyr jag har varit ute på idag. För idag har jag nämligen varit ute i skärgården. Har åkt båt i sex timmar totalt. Det var en helt underbar resa som jag verkligen rekommenderar alla som vill komma ifrån Stockholm och få en fantastisk naturupplevelse. Jag åkte med båten Sjögull (Waxholmsbolaget), som stod och sken ikapp med solen vid kajen intill Nationalmuseum i morse. För 220 kronor tur och retur åkte jag till Almviks brygga på Blidö. Väl där hoppade jag av och hade en timme på mig att njuta av de mest strandnära omgivningarna innan båten kom tuffandes tillbaka mot bryggan för att plocka upp mig igen.

Solsken i någon grad är nog bra för en lyckad båtresa och sol har jag fått i omåttliga mängder idag. Kan helt enkelt inte ha valt en bättre dag för mitt äventyr. Inatt kommer jag att sova riktigt gott. I morgon kväll väntar ett annat äventyr, en middag på Golden HIts med jobbarkompisarna! På onsdag ska ajg vara sminkmodell igen. Sår och skador är temat den här gången. Vi får väl se hur illa därann jag blir. Allt beror på lufttryck och humor.

Skön låt


Kort Hårig







Klippte av mig en hel del hår idag. Fick ett infall och ringde upp frisören och bokade en tid. Gör nåt tufft, sa jag till frissan och så var hon igång. Det blev tufft. Ska försöka stajla frisyren så som frisören gjorde bara. Vi får väl se i morgon bitti vem som skrattar sist; jag eller min kalufs.

För att lätta upp stämningen efter det förra inlägget

...så letade jag upp en favoritlåt.

Trevlig kväll:
 

Jag minns mitt 90-tal (Läses på egen risk)

90-talet. Henrik Shyffert gör upp med sitt 90-tal i en show på tv som jag ser på just nu. Är imponerad. Han är visserligen några år för gammal för att jag ska förstå och gilla allt han säger, ibland, men väldigt sällan, låter han som en lite för snusförnuftig storebror, som tror att han kan gömma sitt snusförnuft under något lite för ansträngt skämt. Men i övrigt så är han helt sjukt fantastisk och jag är så glad över att ha sett den här showen. Han går på djupet och det blir allvarligt och jag är så djävla glad för att det blir det. MItt i alltihop. Tack Henrik!!!

Mitt 90-tal? Suck... Om vi tar det bakifrån, med slutet först, så att säga, så slogs jag vilt i huvudet med den djävla indiepopen och att allt skulle just vara så förbannat ironiskt. Och KENT?! Vilket djävla skit. Och vart bodde jag? Jo, i ESKILSTUNA! Av alla nervösa Stockholmswanna-be-städer så väljer jag denna odammade pärla. Men det var inte själva staden. Det kanske inte är min favoritstad i värdlen, men det är inte staden i sig som gör mig avigt inställd till där jag befann mig mellan 1997 och 2002. Nej, det var människorna. Inte alla, men många av studenterna jag mötte var så nervösa. Och själv gick jag omkring i slutet av 90-talet med en sån självpåtagen tyngd att hälften hade varit nog. MINST! Men det var ju för att kompensera för att alla andra var så kitsch-ytliga. Om jag hade kul? Inte särskilt. Jag var gravallvarlig och behövde komma loss, men det blev liksom inte av. Visst glittrade det till i mitt liv ibland, men det var knappast något som var banbrytande och tog mitt liv in på en ny bana. Fast en och annan liten händelse förändrade väl mig lite granna. Som en kväll när jag hade varit på förfest. Ovanligt att jag gick på förfest, för det första. Men jag gjorde det. Tog med mig en flaska vin. Knäckte den fort. Blev illamående och la min första fyllespya rakt ner i fina värdinnans toalett. Sen minns jag att jag vaknade upp på samma toalettgolv en stund senare. Alla andra på festen hade gått vidare till studentkåren. För där skulle Whale spela. Med Henrik Schyffert och Cia Berg och gänget. Jag var ensam kvar med värdinnan. Udda. Inte alls så där skitallvarligt som jag ville att allt skulle vara. Nej, det var bara pinsamt. Och lite härligt. Jag hade gjort det. Jag hade blivit fyllesjuk för första gången i mitt liv. Tragiskt, så här i efterhand. Men det var en kväll i mitt allvarliga liv de där åren i slutet av Eskilstuna.

Sen klev jag in på kårhuset, det var sensommarkväll och mörkret hade lagt sig och jag knallade in med mina coola solbrillor - svarta allvarsamma plastbågar och så knasigt gula plastglas. Jag såg Whale-spelningen genom de där gula glasen. Musiken gick nog inte igenom till mig. Men jag var där. Kunde inte riktigt fatta att jag var där. Men jag var där på plats och jag hade ett uppdrag. Vi - jag och några till från studenttidningsredaktionen (den mest nervösa i mannaminne) - skulle backstage till bandet efter spelningen. Stor sak för allvarsamma Sandra som bara ställda allvarliga frågor till gruppen i intervjun några timmar tidigare på dagen.

90-talet... Jobbigt för mig, men dethade definitivt sina toppar! Vet inte om den här videon just är en av dem, men det har ett klart nostalgiminne för mig.

Ni som missade Schyffert ikväll: Försök att komma över en repris pch bänka er med chips och läsk för två timmar komikblandad allvar om 90-talet.


Vacker ångbåtsmusik om tisdagskvällen

Peter Barlach & Frans Haraldsen spelar på ångfartyget Blidösund 26 maj. Boka biljett på 08-24 30 90 eller http://www.blidosundsbolaget.se/ 

Har jag tur så åker jag med!




Vi tar en till:


Psykologislöjd

Ritningar över hjärnan breds ut över bordet
Skaparkli i fingrarna
Eleverna tittar på med stora ögon när läraren gör sitt skolexempel för hundrasjuttiofjärde gången
- Försök att göra er hjärna så lik den här som ni kan, avslutar han och lägger tillbaka sin polerade hjärna i skallskålen.




Världens bästa Caroline!!!!!!!!!!!!

Jag vet att det inte var så länge sen jag lade in den här låten här i bloggen, men jag såg en intervju med Caroline af Ugglas på tv i morse och kände bara för att kolla på videon och lyssna på låten igen, så här kommer den. Ska också försöka hitta en länk till intervjun. Den var med på "Efter Tio" på TV4 i morse.

Red Alert!

Änglar i all ära, men vampyrer är grymt coola!!!



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0