The Nationalsång

Tack för en supertrevlig kväll på Rabarber igår, Jennie!


När jag ler

Jag har mina leenden

De rätar upp ryggen på mig när jag sjunker ihop, trött

Jag har fan ta mig mina leenden att gripa tag i när inget annat vill

De ligger i startgroparna inuti, i linje på linje, miltals genom mig, och bara väntar

Jag fyrar av, det studsar till, förhoppningsvis, i någon jag möter, eller i min egen spegelbild

Och det var inte någon förlorad sekund, det där ögonblicket,

När jag log


Vemodigt i min roman just nu

Sitter och skriver på min så kallade roman - fast om den inte är klar, är den redan en roman då, ändå? Ja, i mitt huvud vill jag gärna kalla den en roman. Det gör mig lite stoltare över det jag håller på med än de gånger jag kallar den ett romanprojekt, eller ett romanskelett... Det regnar ute. Har gjort det hela dagen. Så vi tog en utflykt till Solna Centrum och där träffade jag på en snäll vampyr. Som jag tycker så jättemycket om. Vi flög en stund några centimeter ovanför golvet tillsammans. Jag vecklade ut mina vingar, och hon sina. ;-) Och vi pratade lite och det var en regnig söndag i oktober och nu sitter jag här och skriver igen. Och känner ett stort vemod. Om jag fick välja en låt till den scenen som jag skriver på just nu skulle det bli det här:

Mina vänner...

Jag läser femhundra sidor i sekunden
Jag har sidor i mig av liv på andra planeter
Vet ni, de finns där, de där andra, där ute
Bara det att ni inte tittar på dem
Det är elefantvågor av kontaktbara ytor där ute
Och ingen drar i nödbromsen
Ingen av er vilar i ögonen på rymdstrålarna nu
Vi ler flyktigt mot rubriker och sönderbrända sekunder som ligger kvar i främmande människors utsträckta händer
varje dag
Och vi kastar svarta skynken efter de som gör oss så rädda
de där okända, som går främmande vägar, som kommer främmande från
Vi tar oss en blecka och skyller på turen att vi inte söp ihjäl oss den här gången
Vi som skulle kunna reda ut universum och lägga ner vapnen en gång för alla
Vi d våra fötter skulle floder av renaste vin springa fram

Om vi bara bad oss själva se varandras sidor

Alla sidor

Inte bara utsidan och insidan


Jag läser femhundra sidor i sekunden
Jag har sidor i mig av liv på andra planeter


Upptagna namn...

Okej. Jag har börjat fundera på att starta eget. Som en liten bisyssla i första hand. Men så är det ju det där med att hitta på namn. Jag kom på tre namn, men alla är tyvärr redan upptagna, nämligen KanText, KlarText och Textra. Jag har bara att lyfta på hatten och gratulera företagarna som kom på dessa formidabla namn före mig. Grattis. Jätte. Väldans. Gnissel gnissel.

Kärnan för mig





Jag tror på änglar. Och jag tror på begrepp som "luft under vingarna" och jag tror att fågelvägen är den snabbaste och rakaste vägen. Och ordet "vingklippt" får mig att rysa in i märgen. För mig handlar det om att flyga, ibland om flykt, men helst om att se världen, omvärlden, i ett större, vidare perspektiv. Jag är ofta rädd för att mina vingar inte funkar, men oftast är det så att jag fäller ihop dem självmant, jag känner ofta att jag inte använder dem, och då sveper det dåliga samvetet över mig. Det är en kamp helt tiden, eller, inte hela tiden kanske, men det gäller att vara medveten om att jag har de där änglavingarna på ryggen, som kan lyfta upp mig över hustaken, över låga tankar och över mörker och smuts och instängda fula utrymmen. Min favoritplats i mina tankar är i Central Park, vid den där änglastatyn. Hemma finns det små änglar lite här och var. Vissa ser ut som änglar, andra är inte fullt lika påtagligt änglalika, men jag vet, och det räcker. Jag tror att det går två coola skyddsänglar bakom varje människa, det är de där som puffar på en när man behöver det som bäst, det är de där som har så sköna famnar att sjunka ner i när man inte orkar något annat. Det är kärnan för mig.


Utmanad

Har fått en fråge-utmaning av Louise Halvardsson. Här kommer mina svar:

Vilken mat äter du ofta?

Pasta. Med vad som helst till.

När du är på kalas, är du den person som sitter eller hjälper du till att duka av?

Hjälper sällan till att duka av. 

 Var sitter du helst när du bloggar?

Vet inte riktigt. Vart som helst går faktiskt bra. Datorn som är närmast stället där jag får mina idéer. Brukar inte vilja gå och dra på idéer till blogginlägg, vill få ner dem direkt. Annars känns de gamla och när jag väl skriver dem är det redigerat i huvudet, och så vill jag inte ha det. Jag vill fånga stundens ingivelse och skicka ut det i cyberspace direkt.

Köper du ofta Triss?

Nej. Känns bortkastat. Det är såklart kul att en lott, men det är bara nån gång ibland som jag känner att jag vill slänga ut pengar på lotter. Det är ju oftast 25 spänn som kastas i sjön. Hellre köper jag en öl. Hm... det där lät ju så där, faktiskt... Undrar vad som är mest onödigt... äh...

Vilket land eller stad har varit din bästa semester?

Hade vi åkt ut på den skottska landsbyggden i somras, och inte bara stannat i Edinburgh, så är jag övertygad om att det hade varit resan till Skottland som toppat listan, men nu får det bli New York-resan förra året istället. 

Vilken TV-kanal tittar du mest på?

Tror det är ettan eller tvåan.


Favoritlåt


Amy Winehouse och jag ikväll

Orkar inte be om ursäkt för det känsliga ämnet, här kommer en djävligt skön låt helt enkelt:

Passionera er!!!!

Känner mig rastlös. Har läst mina kursares texter till Författarskolan på tisdag kväll. De är bra. Spännande, intressanta och vackra. Jag fastnar för det där vackra, det modigt skrivna. Det modigt valda. Jag söker efter det som slår mig, berör mig, det som passionerat och desperat når mig. Jag lever för de där laserstrålarna i vardagen. Jag vill ärligt talat inte veta av nåt annat. Jag vet att vardagen är jämngrå, men inte drömmarna, förhoppningarna, LIVET!!! Okej? Jag vill gå med mina drömmar i handen, jag vill gå på förverkligandets glödande kol. Puh... nu ska jag se färdigt på ett avsnitt av "24".

Legolegolegolalalala


Läget?

Alltså.. jag älskar den här låten med The Real Group. När jag sökte efter den på YouTube så hittade jag den här videon istället. Den är hur bra som helst, tycker jag. Världens kanske gulligaste cover!!!

Sloganmakare Lang anmäler sig

Suck. det känns som att alla jag pratar med är på Bokmässan just nu. Och jag sitter kvar här på andra sidan landet och knapprar på mitt gamla tangtbord. Men trots det är jag mer närvarande på mässan än jag någonsin varit (eftersom jag aldrig varit där). Jag har nämligen hjälpt förlaget Bokbandet att ta fram texter till affischer, flygblad och pressmeddelanden. Dessutom har jag - och det är jag nästan mest stolt över - hittat på en slogan till förlaget, som jag fått höra att förlagschefen tryckt upp på T-shirts. Så ja, jag är lycklig kvar i Stockholm. Trots allt. Superlycklig! Såklart. HURRA!!!!!

Om du är på mässan så kika gärna in i Bokbandets monter A03:57, och prata med Anneli Ljung Nordenskiöld, förlagschef och supertrevlig!

Trevlig kväll!!!


Författarskolan stärker mig

Har fått mig vissa intressanta tankeställare angående mitt romanprojekt. På lektion två i Författarskolan pratade vi igenom varandras alster och jag fick, förutom en hel del positiv kritik, en del frågor med mig hem. Det kändes läskigt inför lektionen, men nu efteråt känns det lite vimmelkantigt, men bra. Känner mig stärkt och motiverad att fila vidare på projektet. 

 



"En liter dyr färg och solkigheten"

Slås av ett ljus nånstans inne i hjärnan
Bakom ögon som åldrats för fort
Slås av det

Det sitter en träflisa i ett hjärta gömt under en liter dyr färg på en tavla upphängd på ett anrikt galleri.

En fågel sjunger i en för länge sedan intill urberget skövlad skog

Hon törs för hon har gått igenom elden redan
Hon är på de skövlades sida och springer på lätta fötter in i dimman

Någon har rivit bort en bit av tapeten i minnet av sitt föräldrahem
och där bakom ryms tiden och tystnaden - plana, slipade och utsugande -
som bara tiden och tystnaden från så länge sedan kan vara.

Det är inte svart, för det är aldrig svart, det är bara nästan, och andlöst, som en slags solkighet på händerna en alldeles för varm sommardag utan tyngd och kraft.

Det sitter en träflisa i ett hjärta gömt under en liter dyr färg på en tavla upphängd på ett anrikt galleri.

"Stå utanför etablissemanget, stanna på gatan"

HIttade en väldigt bra artikel. Läs och njut: "Malmöligan slog till igen"


Det här blir jag glad av!

http://www.folkbladet.nu/?p=118182

Vackert


Studion

Är det någon skillnad mellan att säga "Stick i stäv MED" och "Stick i stäv MOT"?

Är det inte rätt kul att betona fel ord i MENINGAR?

Jag har varit inne i studion i dag. The Studio. Faktiskt. Blev uppringd av någon som erbjöd mig gratis sminkning och fotning. Ville jag köpa nån bild sen så fick jag betala för den, men annars skulle det hela var gratis. Det slutade med att jag köpte två bilder. Trots att jag ligger på sparbeting just nu. Men, äh, nu har jag två studiofotograferade bilder på mig själv. Nu har jag provat på hur det är inne i de där studiorna. Det är intressant, men inte särskilt spännande. Det blir bra bilder, det är kul, och det är inget särskilt mer. Bilderna är dyra. Det är inte värt det.
Ikväll är jag hemma och kollar på doktor House. Och putsar på mitt romanprojket. Och läser texter skrivna av de andra deltagarna i kursen "Författarskolan" som jag börjat på. I tisdags var första "lektionen". Vi är sex elever och en lärare. Och vi ska träffas varannan vecka och diskutera varandras texter. Det känns väldigt spännande och lite läskigt. Nu har jag ett batteri på fem texter från de andra deltagarna som jag ska läsa till nästa gång. Har hunnit igenom fyra av de fem texterna. Har börjat kommentera en del, men jag måste läsa om dem igen så att jag inte missar något.

På måndag ska jag till Medborgarskolans info-träff för medspråkare. Hoppas att det blir kul.

Här kommer en gammal låt som dök upp i huvudet på mig:



Har lyssnat massor på den, när den var ny och populär.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0