När man skapar sitt eget fängelse är man illa ute
Björn Ranelid, Kay Pollak, Henrik Schyffert och Expressens kultchef satt och pratade om begreppet "pretentiös" i SvT i veckan. Säga vad man vill om Björn Ranelid, men han försvarade något som jag verkligen ställer mig bakom, nämligen rätten att passionerat och med största allvar gå in för något, att till hundra procent stå för något, och att, oavsett vad som händer, sträva mot sina mål. För mig är det en absolut självklarhet och livsviktigt att behålla tron på mig själv och att inte ge upp mina ideal och min längtan. Herrarna i tv-studion var av delade meningar. Kay Pollak - fantastiska Kay Pollak - berättade att han alltid menar allvar med det han gör, han tror på det han gör, det måste man göra. Henrik Schyffert och den där Expressen-mannen, var lite fegare, enligt mig, och menade att man inte får ha för höga ambitioner, man måste typ veta sin plats, annars blir man bara löjlig. Jag kände mig spyfärdig när jag hörde det. Snacka om att vara förslavad av förbannade Jante-lagen. Äckligt!!! Nån djävel måste väl för i helvete våga höja blicken, se hela stjärnhimlen och sträcka armarna mot den? Givetvis kan man inte omfamna hela himlen, men man har all rätt i världen att sikta hööööögt!!! Henrik Schyffert hade snöat in på rimlighet. Han ansåg att det måste finnas rimlig grund för det man säger sig vilja ta sig för. Att det måste finnas grund och belägg för det man säger sig stå för och sträva mot. Alltså, Herr Henrik Schyffert... om du nu är så road av att kommentera andras tillkortakommanden, och orimliga drömmaroch önskningar, så visst, var så god, men jag kommer för alltid att undra vad meningen med det är. Vad är meningen, vad är storheten med att racka ner på någon som vill något? Alltdi när någon kommenterar någon annans strävanden så undrar jag vad den personen själv vill dölja. Varför säger den inte något om sina egna tillkortakommanden istället? Jag vill alltid ha konstruktivitet. Men att förminska någon annan är bara destruktivt. Var givmilda istället och se något bra i människors kamp och strävan istället. Snälla!!!
Tack för mailet, Poeter.se!
Jag satt i soffan framför TV:n på lördagsmorgonen och kände mig ämlig och rädd för att falla längre ner i den här ledsenheten som jag känt några dagar nu... Och så gick jag in på Poeter.se och hade fått ett mail från redaktionen. I ämnesraden: Text vald till Uppmärksammade texter
Din text:
Bly
har placerats i listan över uppmärksammade texter.
Så nu är jag glad igen. Varm. Tack!
Din text:
Bly
har placerats i listan över uppmärksammade texter.
Så nu är jag glad igen. Varm. Tack!
Se på fan!!!
Den här låten ger mig rysningar. Känner. Vill bara säga FUCK YOU till hela djävla etablissemanget.
Bly och en ensam kväll som krävde min uppmärksamhet
Sitter här hemma och är som jag är. Hade tänkt att spendera kvällen i trivsamhetens namn hemma hos Jennie, men fem i tolv valde jag att åka hem istället. Känner mig riktigt trist och så allt biologiskt som sänker humöret har också slagit till just nu. Så, jag sitter här istället, lite snopet. Lyssna på Sanna Carlstedt och skrev det här, inspirerad av henne:
Jag tänkte jag skulle skriva någonting om bly
för jag tänker att det blivit så tungt
här i livet
och bly är just det
Det finns bra tyngd i det
och när jag inte orkar lyfta
är det bara bly här inne
Och rösten säger tyst, tyst och tappa inte några fler ord nu
Sjunker och vet att det är gott om bly härinne
och som om man kunde vänta försöker jag att tänka aluminium
men det är bly
som om jag kunde flyga
tänker jag tunn och vacker och fin
med vingar
av aluminium
Men det är inte jag
och det är bara jag härinne
Men ser man igenom bly - om man nu kan - ser man det grå och mörka och fastnar det tunga i ögonen när man är igenom?
När stänger fruktan sin butik och går hem?
Hur ser det ut när det finns ork som väntar?
Ljusblått kanske.
Jag målar med blyblandad färg och TV:n står på dygnet runt och grannarna, de djävla grannarna, klagar
inte
Stänger butiken och går.
Jag tänkte jag skulle skriva någonting om bly
för jag tänker att det blivit så tungt
här i livet
och bly är just det
Det finns bra tyngd i det
och när jag inte orkar lyfta
är det bara bly här inne
Och rösten säger tyst, tyst och tappa inte några fler ord nu
Sjunker och vet att det är gott om bly härinne
och som om man kunde vänta försöker jag att tänka aluminium
men det är bly
som om jag kunde flyga
tänker jag tunn och vacker och fin
med vingar
av aluminium
Men det är inte jag
och det är bara jag härinne
Men ser man igenom bly - om man nu kan - ser man det grå och mörka och fastnar det tunga i ögonen när man är igenom?
När stänger fruktan sin butik och går hem?
Hur ser det ut när det finns ork som väntar?
Ljusblått kanske.
Jag målar med blyblandad färg och TV:n står på dygnet runt och grannarna, de djävla grannarna, klagar
inte
Stänger butiken och går.
Ledsen just nu
=( Runt lunchtid slog det över i moll. Jag blev ledsen. Jag orkar inte höra att jag måste ändra på hur jag skriver. Det är bra som det är. Det är en sak att komma med förslag på ändringar, men när det känns som att det inte finns något alternativ än att ändra på det jag skriver, då blir jag ledsen, för jag skriver bra, jag orkar inte försvara mitt sätt att skriva längre. Därför blir jag ledsen när det händer. Det är inte okej.
Jag skulle ha tävlat i Poetry Slam ikväll, men jag blev så ledsen att jag inte orkar göra det. Inte bra.
Lycklig här och nu!
På kanslimötet i morse breakade min chef att jag ska vara halvtidstjänstledig. Känns skönt att det är out there nu. I går köpte jag nya tidningen VI Läser. Jag blev glad när jag såg den i tidningsstället vid kassan på Konum. Fast den var dyr. 59 kronor. Vad tycker ni, vad får en tidning kosta? Jag gillar ju pappret bättre än nätet, visserligen. Så jag ska väl egentligen inte säga nåt om priset på papper. Hur som helst, jag köpte den, och ångrar det inte. Ikväll var jag på möte med Anneli som är förlagschef på Bokbandet. Vi pratade information och marknadsföring. Nu ska vi ge järnet. I morse gick jag upp 05:15, käkade frukost med samboronbonbon och satte mig sen ner och layoutade det som ska bli hyllningsskriften Drottning Victorias Örloghsem 100 år. Är klar med det mesta men långt ifrån allt. Håller på att lägga in bildtexter nu, och jag vet att det enda som gäller nu är att vara uthållig, eftersom det handlar om en hel del monotont jobb, men jag gör just nu precis det jag vill. Och det är LYCKA! Jag har jobbat på samma jobb sedan hösten år 2000 och har ofta kännt att jag saknat något. Nu rullar julen snabbare än någonsin och jag är GLAD! Jag hänger med! Men det krävs att man satsar och inte bara pratar om det. Och det kostar att satsa. Det går inte att komma ifrån. Men det är coolt att satsa! Jag ska göra det mer! Jag har varit så djävla rädd förut bara. Och jag får inte klandra mig för det. Det vore rätt puckat. Ja, jag ser nu att jag skulle ha kunnat kliva framåt tidigare, men jag har inte förmått. NU fårmår jag och jag strålar, jag svävar, mina anklar har fått vingar. Jag såg en film igår, The Dog Problem. Den var vacker. Livet är en ömtålig gåva, var budskapet i den. Den handlade om en kille som inte visste vad han skulle göra med sitt liv. Hans terapeut rådde honom att skaffa en huynd. Han skaffade världens bästa lilla pluttiga hund. Och gissa vem som smälte i soffan framför TV:n? Jag såklart!
I morgon ska jag fråga några människor om säkerhet. Vi får se hur det går. Fota ska jag också göra. Nu ska jag fila på en sammanfattning av mitt romanus projektus!
Trevlig afton i discokulans stroboskoposfärus!
I morgon ska jag fråga några människor om säkerhet. Vi får se hur det går. Fota ska jag också göra. Nu ska jag fila på en sammanfattning av mitt romanus projektus!
Trevlig afton i discokulans stroboskoposfärus!
I väntan på att slaveripropagandakanalen ska öppna
Skrev det här nyss. Så det så.
En trakt av bara välkända rötter får mig att känna mig som en främling i ingenmansland, jag går och håller handen över sorlet vid fotknölarna, ni vet det där som alla hör men ingen ser, förrän i stora rubriker i Metro dagen efter, i villan, mellan buss och perrong, i otid, i en ljummen latte på baren som har frukost för en och en.
Ett hus vid vattnet vill jag ha, för vattnet strävar alltid neråt, om det inte hettas upp, då blir det nåt annat och lättare, precis som jag och mina drömceller. I väntan på att slaveripropagandakanalen ska öppna kan jag slå hårt.
Ljudspår ur mitt liv just nu
Ja ni, nu sitter jag här och lyssnar på Lars Demian. Och har en latte bredvid mig och nån slags avec som smakar Dumle. Och så försöker jag skriva. Och det är lördag och va fan... Har övat lite på två estradpoesi-texter, och nu kan jag dem utantill. Och jag är trött. Men glad. Ska på konsert ikväll. Flogging Molly.
Nej, nu ska jag välan återgå till mitt romanus projektus.
KRAM och trevlig lördagskväll!!!
Chimos vänkväll 7 oktober
Letade mig fram till Bio Tellus i Midsommarkransen i går kväll! Det var naturligtvis helt fantastiskt där igår. Det var Louise Halvardsson, Svinto-Sara, Supermatten och andra människor, och vackert, Åsa Bällsten och det var kväll och mörkt därute men inne på Tellus Bio var det rött och varmt - och lite för trångt ibland - och jag försökte varva ner, men det var lycka i hela mig och livet sjöng i takt med mig så det fick snurra precis så fort och fint som det ville igår. Nu vill jag det här: Läs, gör, förverkliga, slåss om du måste, gå vägar där det är vackert i dina ögon, bli stolt över dig själv, måla upp mål, måla om himlen i dina ögon, samla ihop stjärnorna som hoppar twist i huvudet på dig.
För övrigt: Hanterar livet på följande vis 1 januari - 30 juni 2009: Halvtid på jobbet, halvtid på livet. Ska skriva, landa och hitta, växa och bli lite till. Skrev på tjänstledighetspappret igår. Har ingen aning om vad som ska hända, men jag är glad. Kan hålla ifrån mig trycket lite lättare nu, känns det som.
KÄRLEK!!!!!!!!!!!!!!!
För övrigt: Hanterar livet på följande vis 1 januari - 30 juni 2009: Halvtid på jobbet, halvtid på livet. Ska skriva, landa och hitta, växa och bli lite till. Skrev på tjänstledighetspappret igår. Har ingen aning om vad som ska hända, men jag är glad. Kan hålla ifrån mig trycket lite lättare nu, känns det som.
KÄRLEK!!!!!!!!!!!!!!!
"Jag heter inte för sent"
Här kommer en gammal text som jag modifierat lite:
Ser ni inte
Vet ni inte
vem jag är?
Vill du veta mitt riktiga namn?
Mitt riktiga namn är enkelt
Du har det på tungan
Jag heter inte för sent,
men många tror det
Mitt riktiga namn är inte uppskurna fotsulor på barfotabarnen på sopbergen utanför Mexico City
Mitt riktiga namn är handen som slänger glasbitarna
Mitt riktiga namn är rösten på makthavaren som blundar
Det finns en gud i mitt namn,
men han är tonlös
Mitt riktiga namn är utlösningar på kala ryggar på vilsna flickor i taxin på väg från Stureplan
Mitt riktiga namn är din rätta ålder
och den frasiga ytan på allt du äter,
men inte borde bli
Mitt namn är enkelt
Du har det på tungan
Och jag vet inte hur många gånger folk har ropat på mig
- och jag har kommit -
Men de har bara sett sig själva
Mitt riktiga namn är inte uppskurna fotsulor på barfotabarnen på sopbergen utanför Mexico City
Mitt riktiga namn är handen som slänger glasbitarna
Jag saknar Nalen så jag blir galen!
Jag sitter här och saknar. Jag saknar i fredags, jag saknar hela det stora vackra som fanns inne på Nalen den underbara kvällen. Vilket fantastiskt drag och vilka otroliga människor! Jennie: Du är hur bra som helst! Love you!!!
Jag träffade dessutom coola Vilska som jag saknat sen i våras. Nu känns det lite tomt och vemodigt. Men jag är lycklig. Det är läskigt det där med lycka, för jag känner det lyckliga trycket nu och har så förbannat svårt att släppa efter men jag måste göra det, jag får det och jag ska och jag... ja... måste, helt enkelt. Bara låta det driva på, livet. Har så svårt att hantera det bara. När jag är lycklig vill jag bara omfamna alla fina snälla vackra människor i hela världen. Känner så just nu. Lite mansikt kanske, eller kanske inte. Skiter i vilket egentligen. Det påtagliga är att jag har svårt att hantera det. Eller - man kanske ska ge fan i att försöka hantera det... Ja, det är nog så man ska göra. Jag har miljarder gånger fått höra att jag tänker för mycket, att jag borde bara låta det gå, låta det hända. Och visst, det är så skönt att bara göra det. Men ibland ramlar man över gränser när man gör så. Och, det är väl okej, det med, antar jag, det är väl så man lär sig att leva. Det är ju på hur man hanterar motgångar och problem som man bekänner färg och växer liksom. Det är ju där man blir människa.
Jag träffade dessutom coola Vilska som jag saknat sen i våras. Nu känns det lite tomt och vemodigt. Men jag är lycklig. Det är läskigt det där med lycka, för jag känner det lyckliga trycket nu och har så förbannat svårt att släppa efter men jag måste göra det, jag får det och jag ska och jag... ja... måste, helt enkelt. Bara låta det driva på, livet. Har så svårt att hantera det bara. När jag är lycklig vill jag bara omfamna alla fina snälla vackra människor i hela världen. Känner så just nu. Lite mansikt kanske, eller kanske inte. Skiter i vilket egentligen. Det påtagliga är att jag har svårt att hantera det. Eller - man kanske ska ge fan i att försöka hantera det... Ja, det är nog så man ska göra. Jag har miljarder gånger fått höra att jag tänker för mycket, att jag borde bara låta det gå, låta det hända. Och visst, det är så skönt att bara göra det. Men ibland ramlar man över gränser när man gör så. Och, det är väl okej, det med, antar jag, det är väl så man lär sig att leva. Det är ju på hur man hanterar motgångar och problem som man bekänner färg och växer liksom. Det är ju där man blir människa.
Till Christian Michael Leonard Slater
Christian Slater är en av mina favoritskådespelare. Här kommer en liten hyllning till honom:
Rapparkaljablues
Jag är ingen rappare
Snarare en zappare
Jag bläddrar bland kanaler
Men jag vill ha pokaler
i tävling för poeter
för "seger sött" det heter
Så jag har gjort en forskning på
hur man högst poäng ska få
Högt poäng får den som gör
något med rytmik och kör
sina tre minuter i klappvänlig jargong
Så därför mina vänner, applåden kör igång
Jag är ingen rappare
snarare en zappare
men jag vill ha applåder
ingenting kan slå det
Så därför blir jag rappare
och självklart ingen sjappare
Men orden är en gåta
mig måste ni förlåta
För mig är orden allra störst
dom kommer därför alltid först
Så tempo takt och ton och rim
Jag trollar bort - simsalabim
Och vad blir kvar på pappret mitt?
Herregud: The best of shit!
Helt färdig
Sitter i sängen och är helt färdig efter de senaste veckornas slit på jobbet och allt skoj jag har gjort och som lök på laxen har det varit en intensiv helg med familjemiddagar två dagar i rad. Nu vill jag bara vara ifred och skriva, känner jag. Här är en fin låt:
Rabarber-text
I tisdags tävlade jag i poesi. Tack Svinto-Sara och Jennie för att ni var på plats och stöttade mig!!! Det här är för er, i synnerhet:
Snart bästa sändningstid
Du sågs senast i logen
Ensam på TV innan allt börjar
Du suckar över fantastiskt dåliga manus
Det borde stå mer i en text framvärkt av en av landets största författare
Men det är inte mer
Hela Sverige bänkar sig och du kommer att kunna säga vad fan som helst ikväll och publiken kommer att älska det
och kvällstidningarna kommer att sälja i morgon och i övermorgon
Snart bästa sändningstid
En splitterny bekantskap blinkar i SMS-vågor på din mobiltelefon
Hon är big news, en lady från the uper class, med benen gränsle över varenda makthavare i Sverige
Du står inne på toan och pissar ditt namn över väggarna med kakel från Venedig
Toalettväggen buktar utåt på ett ställe
Det finns inget därute som inte lukten av nagelack kan döda
Det finns inget därute som inte dövas med lite smink
Det är ett gäng papper i din hand
Dåliga manus
Det står en taxi utanför TV-huset
Du skulle kunna ta den och låta kamerorna rulla med fokus på en tom fläck på golvet där du borde stå
Men du har stake nu
Pengarna kommer att rinna ner bakom bardiskarna och brinna inatt och dina ögon kommer att belägra varenda liten blond lock på önsketänkarflickorna
I natt kommer du att ta dem
Det blöder bakom toalettväggen
Det rinner sakta över kinderna
Det finns inget därute som inte lukten av nagelack kan döda
Det finns inget därute som inte dövas med lite smink
Du leder ligan, har alltid gjort, och när du kommer ut ska du ta ölbacken inne i logen på axeln och din bästa vän i handen
Sen, när jounalisterna som följer er ser som mest hungriga ut ska du slänga din vän efter dem och stanna för att se
För på två går det aldrig
Ensam
på TV
innan allt börjar
Snart bästa sändningstid
Du sågs senast i logen
Ensam på TV innan allt börjar
Du suckar över fantastiskt dåliga manus
Det borde stå mer i en text framvärkt av en av landets största författare
Men det är inte mer
Hela Sverige bänkar sig och du kommer att kunna säga vad fan som helst ikväll och publiken kommer att älska det
och kvällstidningarna kommer att sälja i morgon och i övermorgon
Snart bästa sändningstid
En splitterny bekantskap blinkar i SMS-vågor på din mobiltelefon
Hon är big news, en lady från the uper class, med benen gränsle över varenda makthavare i Sverige
Du står inne på toan och pissar ditt namn över väggarna med kakel från Venedig
Toalettväggen buktar utåt på ett ställe
Det finns inget därute som inte lukten av nagelack kan döda
Det finns inget därute som inte dövas med lite smink
Det är ett gäng papper i din hand
Dåliga manus
Det står en taxi utanför TV-huset
Du skulle kunna ta den och låta kamerorna rulla med fokus på en tom fläck på golvet där du borde stå
Men du har stake nu
Pengarna kommer att rinna ner bakom bardiskarna och brinna inatt och dina ögon kommer att belägra varenda liten blond lock på önsketänkarflickorna
I natt kommer du att ta dem
Det blöder bakom toalettväggen
Det rinner sakta över kinderna
Det finns inget därute som inte lukten av nagelack kan döda
Det finns inget därute som inte dövas med lite smink
Du leder ligan, har alltid gjort, och när du kommer ut ska du ta ölbacken inne i logen på axeln och din bästa vän i handen
Sen, när jounalisterna som följer er ser som mest hungriga ut ska du slänga din vän efter dem och stanna för att se
För på två går det aldrig
Ensam
på TV
innan allt börjar
Snurr, snurr
Snart vankas det smarrig köttfärssås här i köket. Ikväll ska jag måla skrivbord. Sen när färgen har torkat är mitt nya skrivbord snart klart att användas. Benen ska skruvas på i veckan och sen är det fit for fight. Jag lägger upp en bild på det när det är färdigt. Det snurrar fort just nu i mitt liv men det är roligt. Jag ska inte försöka nå ner med fötterna. Jag flyger nämligen just nu. Så där som jag vill. Jag vet hur marken känns under fötterna. Nu känner jag luften under vingarna istället. Det känns fantastiskt. Jag är ute och övningsflyger, men jag flyger trots allt. Med egen kraft. Med egen vilja. Mot mina egna mål. Det känns spännande. Jag är glad för det. Äntligen glad. =D
På torsdag ärjag med och tävlar i estradpoesi på Rabarber bar vid St Eriksplan. Vet inte riktigt vilken text det blir men det fionns några särskilt utvalda jag väljer mellan. Går det inte åt skogen helt så lägger jag ut texten här när den är framförd. Viva la bloggen.
Var ute på puben igår. En mycket trvlig sådan. PetSounds bar, hette stället. Rekommenderas. Skånegatan 80. Stockholm. Drinknamnen gillade jag.
Kort och gott. Nu är det mat!
På torsdag ärjag med och tävlar i estradpoesi på Rabarber bar vid St Eriksplan. Vet inte riktigt vilken text det blir men det fionns några särskilt utvalda jag väljer mellan. Går det inte åt skogen helt så lägger jag ut texten här när den är framförd. Viva la bloggen.
Var ute på puben igår. En mycket trvlig sådan. PetSounds bar, hette stället. Rekommenderas. Skånegatan 80. Stockholm. Drinknamnen gillade jag.
Kort och gott. Nu är det mat!
Jag vill inte ha det så här...
Jag skrev en gång i tiden en dikt som handlade om att man häller plast i sina vener... Den här artikeln överträffar dikten, tyvärr.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article3538440.ab
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article3538440.ab
Lördagslåtar
Två låtar jag lyssnar på ikväll:
(Snabbspola med fördel fram till ca 03:45)
OCH:
(Snabbspola med fördel fram till ca 03:45)
OCH:
Willkommen, bienvenue, welcome Im Cabaret, au Cabaret, to Cabaret
Jag hade det stoooora nöjet att få följa med Jennie och se generalrepetitionen på Cabaret på Stadsteatern igår. Det var helt underbart! Jag måste se om den igen och igen och igen!!!
Samhällskorrespondent Magnus Betnér rapporterar
http://www.aftonbladet.se/webbtv/kult/comedytv/article3341091.ab
"Hur vet du det? Du har ju inte testat..." Ha ha ha....
"Hur vet du det? Du har ju inte testat..." Ha ha ha....
