Ingen bild på nätet
Något att vara stolt över
Nu har jag gnällt ganska mycket över mitt liv den senaste tiden. I torsdags fick jag som en blixt från klar himmel - ungefär så faktiskt - en möjlighet, som jag tog, på ganska darriga ben. Reslutatet kan ni se på sidan 4 i Svenska Dagbladet idag. Det är något jag är riktigt stolt över. =) Har inte hittat sidan på SvD.se ännu, men när den finns så kommer jag lägga upp länken här.
VÄLKOMMEN TILL MINA 15 MINUTER I RAMPLJUSET! ;-)
Se filmen JUNO...
Den här låten är också väldigt mysbra:
Vi tar en låt till, tycker jag
En låt som jag tycker är skön att lyssna på just nu
Det var vid den tiden som Thåström och Kent spelade på Zinken
Fina livsregler
SvintoSara bjuder på sina 100 livsregler på sin blogg. Tycker att de är så himla bra. Därför tänker jag länka till dem här:
http://svintosara.blogg.se/2008/june/saras-livsregler-100-faktum-for-alla-levande.html
Alla borde läsa dem!
Till min fördel
Jobbigt att erkänna vad jag är rädd för
Jag kanske är brsviken på mig själv, och det är därför jag känner mig så ledsen? Jag har kännt så otroligt ofta att jag har behövt någon för att kunna uppnå mina mål. Jag har behövt trygghet från någon annan. Jag har kännt mig så ensam om jag inte haft någon som stöttat mig. Jag har letat efter det där stödet och det har varit ett större behov än att förverkliga och utveckla mig själv. Det är så himla hemskt och jag blir så ledsen när jag tänker på det. Och så nu när jag får höra att jag måste ta egna steg, göra egna val, tro fan att jag får panik och känner mig rädd, ängslig och ledsen. Det känns som att jag är under en sån himla jobbig press. Och då får jag så svårt att välja. Jag vill ju välja det där hejhjärtade, men var finns stödet då? Jag vet att jag måste hitta det inuti, men när jag ibland inte kan känna det, då börjar jag ju leta i min omgivning efter något, NÅGON som kan vara där för mig. Jag vet att detinte alltid är så himla sunt och aft det inte är den raka vägen mot målet, men jag måste hitta ett sätt att klara det här utan att känna att allt bara rasar i mig och runt mig om jag gör fel nån gång. Jag måste hitta en trygg och stabil bas och jag är så trött på att känna mig så låst, så ofri, på grund av att de här rädslorna stoppar mig. Det är så djävla jobbigt, rent ut sagt.
Vad kan jag göra idag då, för att vara mindre halvhjärtad och för att möta mig själv i ärlighetens namn? För att erkänna mig själv? Suck...Jag vll bara skrika på hjälp. Men jag skriker till mig själv. Jag behöver en knuff framåt och den ska jag ge mig själv. Det känns bara så läskigt.
Suck igen... Det var skönt att få skriva ner det här. Läskigt, men skönt. Kram!
Det kan vara en målkorv...
http://hd.se/hoganas/2008/06/26/strandfyndet-kan-vara-en-maalkorv/
Vägen är målet
Det är dags för operation Planera och Genomföra för fröken Lang. Det har det förvissor varit till och från under rätt länge och jag har försökt lite halvhjärtat då och då tidigare. Men nu har sakler ställts på sin spets och jag står inför ett vägval i mitt liv: Antingen drarjag på i gamla hjulspår och försöker trivas med det - vilket jag ju inte gör - eller så satsar jag och vinner förhoppningsvis något. Alternativ två lockar och det är alternativ två jag nu har valt. Det handlar först och främst om vad jag ska jobba med, alltså vad jag ska glöra för att få lön. Jag har ärligt talat varit dålig på att Genomföra de planer jag eventuellt haft för min karriär förut. Nu ska jag satsa på att Genomföra. Det är läskigt eftersom det betyder att jag sätter en hel del av det jag redan har idag på spel. Jag kommer att byta bort det jag har mot något okänt, helt enkelt. Men det där okända har iallafall en yttre form, vilket den har fått under de senaste vekcorna. Nu är det upp till mig att fylla det med något vettigt.
Livet pågår nu och här och hela tiden. Och livet är allvarligt. Det kan gå åt helvete men det kan också gå mot stjärnorna. För att citera en person jag har tagit stöd hos de senaste veckorna. Det ska jag komma ihåg. Han sa också: Skriv färdigt din roman. Jag log inuti när han sa det. Det symboliserar så mycket. Det betyder: GÖR FÄRDIGT! Vad det än handlar om. Så jag ska GÖRA FÄRDIGT helt enkelt. Varken mer eller mindre. Det har varit mitt problem, att jag gjort saker och ting halvhjärtat och inte blivit klar, inuti har jag inte kunnat känna någon stolthet för det jag sysslat med. Så, plans are nothing, planning is everything (han citerade Eisenhover tror jag), och jag tror det var så citatet löd, men alltså, hur som helt, det gäller att planera (och alltså sen Genomföra), men VAD som sen blir genomfört, det vet man först efteråt, alltså, PLANS are nothing. Eller, nu kom jag på det: VÄGEN ÄR MÅLET! =) Jag har stått och stampat förut. Nu måste jag komma iväg.
Puss på er!
En barba-tårta jag missat
Försvaret ber värnpliktiga bryta mot grundlagen
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1399141.svd
Ett litet minne från midsommarafton
Nya blommor i fina krukan
Jag har hittat Författarcoachens blogg!
Man kanske skulle köpa sig ett litet hus
För övrigt så har jag börjat kolla på Twin Peaks. Håller på att se andra avsnittet just nu. Jag har aldrig sett ett avsnitt nånsin förut. Men det verkar bra.
Vanliga jag dan före dan
Igår skrev jag om att se sanningen i vitögat. Det var en bedrift må jag säga. Och jag är stolt över att jag tog mod till mig att göra det. Efter det hade jag en hel del att tänka på. Jag tittade på den där sanningen och försökte att inte blunda så långa stunder. Och nu har jag tagit ett beslut och det är att jag minsann ska låta sanningen traska bredvid mig, även om han är rätt jobbig att tas med vissa gånger. Nästa vecka kommer det beslutet få en ganska konkret följd. Det låter kanske väldigt dramatiskt när jag lägger fram det så här lite lagomt flummigt, men riktigt så spännande är det inte. Det är en grej jag ska göra bara, som jag tror och hoppas kan få bra följder för mig och min karriär. =)
Idag var jag och Martin och handlade midsommarmat. Det gjorde alla andra också. Jag har aldrig kännt mig så vanlig som när jag stod och grävde i färskoptatis-lådan. Jag tänkte hela tiden att "va fan varför gör jag det här?". Men ändå så handlade vi såklart typ fyra-fem sorters sill, gräslöken, laxen, köttbullarna, korvarna, potatisgratängen, äggen (för att göra ägghalvor), gräddfilen och det grekiska lantbrödet och lita annat smått och gott.
Jag är världens vanligaste Sandra från och med nu och
Mer verklighet, mindre fantasi
Det är mer fantasi än verklighet i mitt liv. Det låter ju inget kul. Men jag kan inte säga att det inte stämmer. Man måste se sanningen i vitögat, och det gjorde jag nu i förmiddags. Sträv, kantig och inte ett dugg lismande var den där bittra sanningen. Men på nåt sätt så har den ändå fått en form, jag tycker mig se var den börjar och var den slutar. Sanningen om mig. Stort va? Jag har behövt se den så här. Och jag har fått hjälp att göra det, det är det enda jag tänker berätta om det i den här bloggen. Så, är jag beredd att ta min sanning i handen? Jag vet inte. Stora delar av mig vill göra det, en annan del av mig vill fortsätta i det bekväma hjulspår jag rullar fram i just nu. Men det känns inte rätt. Jag vet att det inte är rätt. Nu har jag fått bekräftat att det inte är rätt. Att ändra på avgörande saker i ens liv gör man ju inte i en handvändning, dock, men jag ska börja med att släppa in lite mer verklighet i mitt liv. En del i taget. Fast det är jobbigt och läskigt. Det finns ingen annan väg att gå. Tror att jag kommer att släppa in en hel del stolthet i mitt liv samtidigt.
Ja, det kan verka flummigt det här inlägget, men jag kanske återkommer och berättar mer om det här. Tillsvidare får det räcka så här.
Matchbloggen säger ett ett
Och vi har ett ett. Matchminut 34! Yes! Det blir lila ögonskugga ikväll!
Noll ett
Lycka till, laget!
Dåligt gym
Idag regnar det. Och Sverige spelar match mot Spanien ikväll. Idag ska jag sticka iväg och simma i simhallen som ligger några kvarter bort. Martin ska gå på festivalen Where the action is, där bland andra Foo Fighters spelar. David Grohl är så cool. Såg en konsert med dem för några år sen. Suveräna! Men jag ska inte med. Jag ska först simma - har inte gjort det på ett halvår eller nåt. Kanske mer.
Nähä, nu har jag kollat på simhallens hemsida. det går minsann inte att gå dit och bada. För de ska renovera skiten i 13 veckor. Okej, vad gör jag då. Då får jag väl gå iväg till nåt gym då. Jag säger "nåt gym" för att jag just nu inte köpt in mig på nåt gymkort nånstans i staden. Så, nu tänker jag provgymma på ett ställe som jag inte varit på ännu. Återkommer med mina intryck därifrån.
Hemma igen från träningen.
Hur tråkigt får det bli på ett gym? Visst, det är väl inte altid det roligaste man kan göra att gå och träna, men jag brukar tycka det är rätt skönt att styrketräna. Men på det här stället... Nej!!! Det är till att börja med svindyrt att lösa årskort. Dyrare än det andra stället jag haft kort på förut. Och sen är det inte särskilt fräscht. Och tja... jag hade tråkigt när jag tränade helt enkelt. Oengagerad personal. Och jag var väl inte på världens bästa humör för att träna, det kan man inte vara när man inte gymmat på ett halvår. Men det irriterade mig att jag inte fick nån kick av det. Men äh, hur som helst. Det var ju gratis och jag vet nu att jag ska gå tillbaka till det andra gymet och lösa kort där.
Nu ska jag hänga tvätt och kanske kolla lite på matchen och sen ska jag träffa Malin.
Tjenare Bodil!
Bodil Malmsten. Jag såg en repris av programmet Videokväll med Luuk igår. Och tro det eller ej, men jag liksom upptäckte Bodil Malmsten då. Jag är fan pinsamt obevandrad inom litteraturen. Jag kallar mig läsglad, men ärligt talat, jag har MYCKET kvar. Fast i och för sig... Jag har ju livet på mig. Jag SKA läsa de där klassikerna, och de där coola generationsromanerna, och resten, jag tar dem som de kommer, när de kommer till mig. Lite slött kanske, men det kännshelt okej för mig. Vi får väl se vad jag läser härnäst. Det lovar jag att rapportera här. Fast mina blogg-löften kanske är hemliga löften om nåt helt annat, ty sån är ju bloggärgarens rättighet, att äga rätten till bollen under hela matchen. Kanske blir det självmål, kanske blir det... själ-mål - vad nu det är - kanske blir det en timmes pausvila, låter inte det skönt? Med Bodillan Malsteeen som paus-sagoberätterska. För det var ju där allt började i det här sympatiska eminenta blogginlägget. Jag kom in nånstans i början av programmet och fascinerades av denna kvinna. Hon verkar skön på nåt sätt. Som sagt, jag upptäckte henne då, igår. Ursäkta alla som har läst, sett och hört talas om henne sen urminnes tider. Jag visste typ bara om att hon fanns. Hade möjligtvis kunnat gissa vem hon var om jag sett henne på bild. Inget mer. Igår pratade hon så himla skönt öppenhjärtligt med Kristian Luuk. Ska defintivt spana in hennes verk.
Nu är det fredag kväll. Vad gör man på fredagskvällar om man är en Sandra i sina bästa år med två drinkar innanför västen och en hemmakväll framför sig? Jo, man kollar på TJENARE KUNGEN på sin laptop medans ens sambo kollar på fotboll på TV. Jag skulle kunna kolla på TJENARE KUNGEN om och om igen. Har iallafall inte tröttnat ännu. Vad betyder det? Att jag är omogen? Att jag gillar punk? Äh, fan, det betyder väl att jag gillar de där brudarna som gör sin egen sköna grej. Hejja!!!
Så, det var väl det jag ville säga ikväll. Bodil Malmsten och Tjenare kungen. Tjenare!!!
Rädd men modig
Här har vi en man i min smak. Som verkligen törs utmana sina rädslor. Och visa känslor! =)
http://www.svenskafans.com/fantv/clip.asp?id=6039
Livet uppstår i möten mellan människor
Nu har det nog löst sig!
Har köpt en musmatta idag. med en katt på. Alltså en katt-matta. Ha ha ha.
För övrigt: Juni har börjat bra. Malin, jag sa ju det, nu är det ju juni och nog fan gör vi så gott vi kan, eller hur? Särskilt du. Särskilt idag. Nu håller jag tummarna för dig.
Och för övrigt? Vad hände sen? I mitt liv... Vet ni, jag har faktiskt kommit loss med handlingen i min roman. Jag är jätteglad. Jag har gått och tragglat den i huvudet´hur många år som helst och nu har det plötsligt kommit loss, det funkar. Har haft en massa idéer som jag inte tyckt har funkat hela vägen, men nu har det nog löst sig. Ha ha!!!
Roliga saker
I torsdags var jag ledig hela dagen, tog en cykeltur till Karlberg. På kvällen träffade jag Sara och spelade kort och drack öl och käkade fruktsallad i Tantolunden.
Igår stack vi iväg till Lillsjön i Kungsängen och badade och fikade.
Idag ska vi grilla hemma hos en kompis.
I morgon är det picknick.
Det här gör att jag känner mig lycklig trots en massa tråkigheter som hackar och vill störa mitt fina liv. =)